Medeltid och renässans bländad av romantik

Romeo och Juliet, en kärlekshistoria utan dess like, ett konstverk där Shakespeare har här lyckats att skapa litterär konst med sin pjäs som gör en lika frälst i boken som eldens behov efter syre. Han har skapat ett världskänt konstverk vi känner till utan att ha läst eller sett pjäsen. En romans fängslad av släkters fejd, en kärlek värd att dö för och fem dygn innan allt är över.

Det är lätt att snabbt koppla Shakespeares Romeo och Juliet till 1800-talets romantik, men faktum är att går man djupare i grunden är pjäsen skapad mellan epokerna renässansen och medeltiden, och med den vetskapen är det lätt att se spår av detta i berättelsen. Även om romantikens spår inte är helt gömda. Romantiken som betonar känslan på bekostnad av förnuftet, renässansen där människan börjar upptäcka individen inom sig själv och världen utanför sig och medeltiden med dess mörka period, (med stomme i pest, krig och vidskepelse)

"A pair of star-crossed lovers." Stjärnorna. De bestämmer inte de älskandes öden, men de anger deras ram, deras förutsättningar. Som Göran O. Eriksson skrev i sin kommentar om boken. Tro, hopp och kärlek. Deras tro; ödet, deras hopp; förutsättningarna och deras kärlek; stjärnorna. Utifrån begreppen tro, hopp och kärlek kan vi tolka hela pjäsen. De finns över allt. Tron om en lösning, tron om varandra och de trogna handlingarna dem emellan, för äktenskapet och till samhället. Om man ens skulle kunna kalla några av dess handlingar trogna eller otrogna, då allt gick så fort. Deras hopp om kärleken, om varandra och hoppet om framtiden när de ingår i ett hemligt äktenskap. Och kärlek, kärlek, kärlek, överallt. En kärlek de väljer att ta sina liv för men en kärlek som förändrade samhället i Verona och gav dess förfäder lite vett i tankarna. "En dyster fred har denna morgon gett oss. Grå är vår dag. Dess ögon förgråtna. Gå nu och berätta vart allt hat har lett oss. Några ska straffas, andra bli förlåtna. Aldrig har en historia rört oss så som den om Juliet och Romeo." En kärlek två ungdomar emellan som lärde de äldre en läxa för livet, såsom det lilla barnet som gör omvärlden varse om den nakne kejsaren iklädd den osynliga kostymen.

Tillägg nummer 1: [Man kan utifrån dagens religiösa samhälle och efter hur det är idag i olika delar av världen se olika religiösa spår i Shakespeares pjäs. Kristendom är vad man kanske kan se främst med all kärlek i pjäsen då ett utav kristendomens huvudbegrepp som uppkommer ofta är just kärlek.] Tillägg nummer 2: [Grunden till Kristendom är kärlek, "Gud är kärlek" och "Störst av allt är kärleken" står det på ett ställe i bibeln. Gud älskade sin skapelse så pass att han kom till jorden som människa, som Jesus, för att ge oss möjligheten att förstå hur mycket Han älskade var och en av oss. Kärlek är en handling. Religion är kärlek, enligt mig, men kristendomen lyfter en extra stor vikt i detta med sin grund. Det skulle heller inte vara några konstigheter om det är så då kristendom var ledande inom medeltidens religion.] På samma sätt som två olika religioner kan skapa problem i ett äktenskap eller mellan två släkter, skapas det här i pjäsen fejder mellan två starka släktgrenar, Montague och Capulet, som rivaliserar om makten. Man läser om hur denna fejd fängslar och sätter gränser för obeskrivlig romantik, kärlek, och hur det kan påverka samhället med dess krafter.

Jag kan utan tvekan här skriva att ett samhälle som 1500/1600-talets Verona i pjäsen inte skulle gå runt i dagens värld. Det är fejder som denna som skapar oro i världsfreden på jorden, men kanske snarare på grund av religiösa problem men där allt också handlar om makt. Jag skulle säga att dåtidens samhälle är fejden mellan Montague och Capulet innan äktenskapet mellan ungdomarna, att dagens samhälle är Romeo och Juliets relation och att framtidens samhälle är förfädernas lärdom efter ungdomarnas tragiska äktenskapsslut. Vi skulle behöva få världens högre makter att se på världskrigen med andra ögon och se andra möjligheter. Vilket vi är på väg mot nu.

Men tillbaka till ämnet. Tro, hopp och kärlek är pjäsens ledord bakom medeltiden och renässansen makter bländad av romantikens kraft. Religion lika så om man vill det. Romeo och Juliet är en pjäs alla kan ta lärdom av och jag tycker att den lyfter en viktig poäng i dagens samhälle som den även verkar ha gjort under slutet av 1500/1600-talet. Häftigt.

/Alice Åsbrink

Bok: Romeo och Juliet, av William Shakespeare

Epok: romantiken (även renässansen och medeltiden)