Kärlek och hopp för en agnostiker

Hopp och kärlek för mig är nästan identiskt. Hopp tycker jag är ett annat ord för längtan; jag längtar till jag får träffa dig eller jag längtar tills sommaren samt kristna hoppas på att man åker upp till himmelen om man då har följt de tio budorden. Jag är agnostiker det betyder att jag inte tror på något och att jag accepterar alla religioner. Jag har dragit ut ett citat som jag tycker är en stor längtan för den man älskar. ”Midsommarnatt, underlig bleka natt, alltid väcker du upp minnet igen, det minnet som jag egentligen är mitt livs enda, det enda som står nar allting annat sjunker undan och blir stoft och ingenting. Och ändå var de så obetydligt, det som skedde.” I den boken jag läser är doktor Glas ensam vid sitt fönster en varm midsommar kväll och det påminner honom om den kvinnan han älskat. Kärlek kan leda till två olika vägar. Livet med sin älskade och leva ett bra och sunt liv medan den andra bara kan titta på medan man ser någon annan leva med den mannen eller kvinnan man älskar. Enligt ett kristet synsätt säger dem att man ska vara i äktenskap innan man har samlag första gången men är de helt rätt i dagens samhälle. De säger också att man ska hålla tag i sitt äktenskap till den dagen man skiljer sig genom döden. Är det helt rätt. De kristna som har en stark tro för religion vill komma upp till himmelen om de följer de tio budorden och gud finns där uppe medan i helvetet finns ingenting. Som agnostiker vet jag inte om gud finns eller inte men om han eller hon skulle, skulle jag vilja fråga; Varför ser vi olika ut när det finns utpekningar överallt? I dagens samhälle har vi ett ideal som vi följer, utseende, beteende och även religion men kristendomen säger att alla människor är guds avbild, hur kommer det sig att mobbning finns och att de som är annorlunda blir utpekade. Enligt min åsikt tror jag inte att gud skulle vilja ha de på det viset. Doktor Glas från min bok är också agnostiker som jag men han träffar på en massa folk från kristendomen eftersom boken utspelar sig i Sverige på tidigt 1900-talet. En kvinna, fru Gergorius från boken går en dag till doktron för en läkartid. Hon väntar tills alla har gått och låter även andra gå före men när hon går in till doktorn säger hon; ”Jag är inte sjuk: jag är fullkomligt frist. Det är något helt annat jag ville tala med doktorn om” Medan hon står i läkarrummet går det en tystnad och till slut säger hon. ”Ni får döma mig hur ni vill. Jag är en otrogen hustru. Jag tillhör en annan man” Det finns en hel del historia bakom äktenskapen som hon har med sin nuvarande make pastorn Gergorius men ålderskillnaden mellan dem ganska stor och maken börjar bli gammal medan frun vill leva livet i kärlek. Maken har kristendomen som religion och just när frun berättar att hon tillhör en annan för doktorn har hon gått emot en av kristendomens lag att ”kvinnan inte får tillhöra en annan man”. Hur ska man då göra, hålla det hemligt som hon väljer. Hon ber till doktor Glas att han ska berätta för pastorn att hon hade en sjukdom så att han ska ta avstånd från henne. Ska man välja som frun gör, att ljuga eller säga sanningen. I dagen samhälle finns de miljontals par som är skilda, har man då brutit mot kristendomen. Jag tycker inte det. För att jag vill att dem som jag älskar ska må lika bra som jag. Jag skulle inte vilja se mina käraste leva tillsammans om de inte älskar varandra. Vad är då meningen med äktenskap, är inte de att man ska leva med den man älskar resten av livet, tro och hoppas att kanske det här är min livskamrat, det är kärlek för mig även hopp. Fortsättning följer / /Olivia Bok: Doktor Glas av Hjalmer Söderberg Epok: Realismen