James Joyce Dublinbor

Dublinbor är en bok som består av fler noveller där författaren beskriver Dublin och dess invånare. Boken är ur epoken modenismen och den publicerades 1914. Boken innehåller många kristna inslag men det blandas med inte så kristna inslag och det skapar en spänning i boken. I novellen Evelyn handlar det om en kvinna som ska rymma hemmifrån med sin pojkvän, som fadern har förbjudit. Kvinnan är väldigt osäker och orolig över sitt handlande. Hon har ett svårt val att göra antigen rymma hemifrån och svika fadern, eller stanna och få hjärtat krossat. "och i sin förvirrring bad hon till gud att han skulle leda hennne och visa vad som var hennes plikt" Kvinnan litar och tror på att gud ska visa henne och leda henne rätt, det visar att hon är kristen. Jag personligen tror på mig själv, att jag vet vad som är rätt och fel. Buddismen säger inte så mycket vad som är rätt och fel dem förespråkar att men ska göra goda handlingar för att öka sitt karma. Det skulle på ett sätt vara en dålig handling att rymma för att hon skulle svika och orsaka lidande för hennes fader, men för henne är det positivt och hon får vara med den hon älskar. Vad ska hon göra? Åka och svika sin far eller stanna och leva utan den hon älskar. Att svika sin fader skulle kunna se som attt hon ljuger för honnom. Enligt buddismen åttafaldige väg som man ska leva enligt för att bli fri från återfödelsen, så ska man ha rätt tal och det innebär att man inte ska ljuga. Skulle det vara rätt att ljuga för att få vara med den man älskar? Vad skulle vara det rätta i en sådan sitation?